Antropologins betydelse

Termen ”Antropologi” kommer från den Grekiska roten ”antropos” (människa) och ”logos” (avhandling). Detta formar därmed namnet på denna underbara vetenskap under följande termer: Avhandling om människan.

Otvivelaktigt finns det inget som är mer spännande än det studium som vi gör av människosläktet i alla dess yttringar.

Vi får inte glömma att, oavsett om vi vill det eller inte, är det människan som har varit och är den eviga huvudrollsinnehavaren i historien. Därutav kan vi inte förbise hennes bedrifter, hennes evolution, hennes erövringar inom alla områden av mänskligt vetande, hennes väg in i ett socialt tänkande, hennes äventyr som härrör från förvånansvärda upptäckter, etc., etc., etc.

Utom all fråga resulterar detta i att denna vetenskap har en vision som är i hög grad antropocentrisk inom humanismens och vetenskapens områden av alla tider.

Vi vet alla att Antropologin har förgrenats med syftet att bli mer effektiv inom dess olika efterforskningar. Därför har vi huvudsakligen den biologiska Antropologin eller den fysiska, den sociala eller kulturella Antropologin, den Arkeologiska och den lingvistiska Antropologin.

Den biologiska eller fysiska har till uppgift att studera olika arkeologiska fynd som leder till förklaringar av människosläktets utveckling alltsedan hennes första uppdykanden som grottmänniska till hennes senare psykobiologiska utveckling som fick henne att kallas Homo Sapiens Sapiens.

Den sociala Antropologin eller den kulturella (Etnologin) fördjupar sig i studiet av olika sociala skikt i vårt samhälle, och försöker belysa den långa labyrinten av ideologiska koncept, trosföreställningar, folklore, beteenden och strukturer i de sociala relationerna förbundna med oräkneliga människogrupper, utspridda över olika latituder i vår värld.

Arkeologin är en av de mest utbredda vetenskaperna bland en icke specialiserad grupp. Den ägnar sig åt vetenskapligt studium av kvarlevor från det mänskliga förflutna. Arkeologer utforskar materiella avlagringar som är kända som arkeologiska platser, med syftet att tolka fynden och placera dem i den kultur och epok som de svarar mot.

Lingvistisk antropologi studerar mänskliga språk. Med tanke på att språket är en stor beståndsdel av kulturen, intresserar sig lingvistiska antropologer för språkets utveckling. De ägnar sig även åt skillnader i de levande språken, hur de är förbundna eller skiljer sig åt, och åt vissa processer som förklarar spridningen av information.

Var och en av dessa stora grenar har väldigt många förgreningar som det skulle bli långt och utdraget att på ett detaljerat sätt redogöra för. Men bland de olika typerna av existerande Antropologier, är den som mest intresserar oss den PSYKOANALYTISKA ANTROPOLOGIN, vilken ägnar sig åt att avslöja de gåtor som finns bevarade i de kvarlämningar som påträffats bland ruinerna från olika kulturer från Norr, Söder, Öst och Väst på vår planet. Denna antropologi tillämpar användningen av universell symolism och psykoanalys av de arkeologiska föremål som påträffats på olika platser där grupper av människor, i avlägsna tider, bosatt sig, med en egen idiosynkrasi och tydligt definierade avsikter.

Allt som tidigare har beskrivits gör den PSYKOANALYTISKA ANTROPOLOGIN till en oumbärlig vetenskap, tillsammans med filosofin, i stunder när man vill dechiffrera frågor som: Vilka är vi? Varför existerar vi? Varifrån kommer vi? Vad är livets mening? Vart tar vi vägen i den stund vi dör, etc., etc., etc.

AGEAC är därför en antropologisk institution till hundra procent och på samma gång en sann älskare av filosofi med alla dess yttringar i utvecklingen av det humanistiska tänkandet under seklens gång.

HOMO NOSCE TE IPSUM, deklarerade Grekerna på frontespisen till Templet i Delfi, och syftade på behovet av att utröna livets och dödens mysterium, som den sanna filosofins yttersta syfte.

Och det är detta är vad vi söker efter i våra studier och därför stödjer vi oss på Antropologin och den Universella Filosofin. Vad AGEAC är intresserad av är att leda sina anhängare till en moralisk, etisk, själslig, psykisk och social fullkomlighet. Denna fullkomlighet tillåter människan att värdera sig själv utifrån ett högre synsätt och till följd därav, även värdesätta sin omgivning, sina medmänniskor och livet själv i alla dess yttringar.

De som envisas med att göra Antropologin allierad med den dialektiska materialismen förtjänar vår respekt, även om vi, som institution, inte delar deras kriterier. Tillsammans med de som älskar humanismen, anser vi att Antropologin inte kan foga sig i en rent intellektuell tolkning beträffande de gåvor som vi har ärvt från våra förfäder.

Därför deklamerar vi tillsammans med en framstående författare:

I frågor som har att göra med den profana Antropologin – förlåt mig för liknelsen – om man vill få veta resultaten, lämna då en apa, en utan svans eller en med svans i ett laboratorium och observera sedan vad som händer. Mexikanska kodex, egyptiska papyrus, assyriska lertavlor, Dödahavsrullar, underliga pergament, så även uråldriga tempel, heliga monoliter, gamla hieroglyfer, pyramider, tusenåriga gravar, etc., erbjuder i deras djup en metafysisk betydelse som definitivt undgår den bokstavliga tolkningen och vilka aldrig har haft ett förklarande värde av uteslutande intellektuell karaktär”

AGEAC förklarar sig vara restauratör av de eminenta sanningar vilka, under tidens gång, har utgjort det kulturella bagage som gör det mänskliga samhället till en transcendental och transcendent helhet som berättigar dess egen existens.

Avslutningsvis deklamerar vi, kära läsare:

“Den enda fullkomliga kult som kan utövas gentemot Gud är Sanningens kult. Detta Guds rike, vars ankomst, tusentals tungor befläckade med lögner dagligen ber om, är inget annat än Sanningens rike”. Unamuno.

Antropologins betydelse

Se även